Life sucks...
Att allt kunde bli skit... Ena sekunden är man denlyckligaste som går på denna jord och i nästa är man ett mosat litet kryp som ingen saknar? Hur blev det såhär? Jag gör äntligen det JAG vill men nu är det också fel för då hatar alla mig? Jag vet inte vad jag ska göra! Det finns ingen som förstår hur smärtan gnager sig igen ens hjärta och alla de lyckliga känslorna som fanns här för bara ett dygn sedan... Sedan vända allt och kvar finns bara smärtan av att veta hur det blir när man följer sin egen väg...
Jag önskar att någon kunde förstå... Jag vet inte hur jag ska bete mig för att orka detta just nu... Inga ljusa stunder i sikte, bara totalt beckmörker... Vet inte ens om jag ska gå till skolan imorgon.. Vet inte om jag orkar med det som väntar där...
Jag hatar detta... Detta plågsamma tillstånd som kallas att leva...
